Ellen Key skriver om kvinnespørsmålet, og om hvordan det erotiske må temmes både for kvinner og menn for at kjærligheten skal få gode kår

Ellen Key, utgir Missbrukad kvinnokraft, der hun  retter  et angrep mot visse tendenser innen kvinnesaksbevegelsen og hevder at kravet om likestilling mellom kjønnene i seg selv erensidig.

Kvinnen skal ikke  på alle områder konkurrere med mannen, mener hun. Men det må være mulig for kvinner åvelge et yrke hvor det moderlige i deres natur kommer til sin rett («samhällsmoderlighet»).

Hun utgir også artikkelen «Reaktionen i kvinnofrågan». Her skriver hun om hvordan hun ser den kvinnelige individualitetens ubegrensede frihet som en forutsetning for kulturens fremtid.

I artikkelen skriver hun:

"Och när kvinnlighetens väsen är frigjordt, skola vi vinna oanade rikedomar. Vi behöfva allt: […] den dionysiska yran och den apolloniska klarheten. Vi behöfva den demoniska styrkan, som är ett med skaparmodet […] Vi behöfva den fromma själfförgätenhet, […] och vi behöfva den stora hänsynslösheten med sin brandrök och sin stormklocka. Vi behöfva den stora tro och det stora tviflet, den stora kärleken och det stora hatet. […] Ur samma källa som den högsta lifsintensitet väller, måste också den högsta lifsleda komma att härflyta (Key 1896, 148, 155).

Med adresse til samtidens sedelighetsdebatt hevder hun også:

«Först när jungfrur och ynglingar lära sig dyrka Eros, som den starke guden och den starke hämnaren af alla brott mot hans heliga lag, först då skall människolifvet vinna en äkta sedlighet. Då blir celibatet värdigt och äktenskapet värdigt»